Nothing is forever

 Forever is nothing

Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Håkan Hellström och Ace of Base

Bild
Det är något med den där staden Göteborg och göteborgarna. Det är något med deras förhållande till de artister som vuxit upp där och sedan blivit stora. Jag sitter här på 50 mils avstånd och förundras över den mängd kärlek som regnar över Håkan Hellström och försöker förstå vad som egentligen händer. Jag har aldrig sett honom live men alltid tyckt att han har en  charm i det mesta han gör. Jag har säkert raljerat någon gång över felbetoningar i texterna men jag vill inte sälla mig till Ulf Lundell och andra griniga gamla gubbar som tycker att han inte behärskar det svenska språket. Jag vill inte heller stå på den andra sidan bland de som lyfter upp honom som en språklig förnyare i stil med Arthur Rimbaud eller Gunnar Ekelöf i och med att han har hittat ett nytt sätt att behandla orden, rytmen och prosodin; det handlar inte om det. En del kritiserar honom för stöld då han översätter och plockar citat från gamla idoler för att lägga in i sina egna texter. Men göteborgarna står där en...
Läs mer

Återlyssning - Övergången

Bild
Skivrecensioner handlar nästan alltid om en aktuell händelse. Hur står sig den nya utgivningen jämfört med sin samtid? Vad har den här plattan att säga oss? Själva recensionen bör komma inom en månad annars är aktualiteten som bortblåst och nyhetsvärdet nere på noll. Men om man skulle vända på det? Att recensera skivor som givits ut för 40 år sedan, eller 60, men med två perspektiv - ett utifrån hur musikklimatet var när den gavs ut och ett hur själva utgivningen har klarat sig fram till idag. Har den något att säga oss idag som inte framkom när den först gavs ut. Jag lekte med tanken på att skriva några sådana recensioner och här kommer nr 2 i serien:                                                           The Beatles -   Revolver  (1966 Parlophone/EMI) När jag diskuterar musik med min bror brukar han allti...
Läs mer

Lite stolt faktiskt!

Bild
Idag samlades vi, ett tjugotal musiker från olika genrer och av olika åldrar (den yngsta var 9 och den äldsta 81) för att stödspela på Extinction Rebellions protestaktion i Stockholm. Fossilupproret var namnet och fokus låg på att berätta för alla som var där att vi är många som bryr oss om att klimatkrisen är här på allvar och att det finns vissa system i vårt samhälle som drastiskt måste förändras för att det ska gå att vända utvecklingen. Just denna aktion handlade om att stänga av korsningen Sveavägen/Kungsgatan vilket är en av de viktiga knutpunkterna för att Stockholmstrafiken ska flyta på. Det blev naturligtvis lätt kaotiskt men framförallt mycket vackert då det påminde mer om en folkfest än en demonstration. Polisen och demonstranterna hade en dialog under hela ockupationen och trafikanterna runt omkring verkade acceptera situationen eller börja leta alternativa vägar. Alla utom en som blev arg och aggressiv och skulle kunnat hoppa på vem som helst om inte poliserna talade hono...
Läs mer