Minnesbanker för skapande

Ingenting kan skapas ur ingenting. Det finns alltid olika erfarenheter som vill blanda sig i det du gör, och de val som du upplever att du gör i stunden är i själva verket hämtade från olika minnesbanker i hjärnan där de ligger tryggt och väntar på att erbjuda dig olika förslag på lösningar. Rent tekniskt brukar man dela upp dessa olika minnesbanker i olika avdelningar för att förstå vilket typ av minne det handlar om.

Episodminnen - är minnet av händelser som du varit med om, framförallt under senare tid. Om man tänker sig en musikalisk kontext (vilket passar mig bra) så kan det vara så här: Du ska spela för en publik och hela din kropp är inställd på olika sätt att bemöta denna situation; nerver på spänn och musklerna uppmjukade för att klara av det du vill att de klarar av. Men du kopplar också på episodminnet som tänker på det förra tillfället du var i en liknande situation och ur du reagerade och löste situationen den gången. Du kanske minns en tanke du hade som fick dig att slappna av och inte bry dig om att du var nervös inför alla de som satt och väntade på vad du skulle leverera. Du kanske till och med kan lära dig att hämta speciella minnen från denna bank för att påverka dig själv i rätt riktning.

Procedurminnen - handlar om motoriska kunskaper som du en gång lärt in, t.ex. att cykla eller simma. När du sätter igång så vet du hur man gör. Detsamma gäller de inövade fingrarna som är tränade i att spela olika fraser och ackord på ditt instrument. När du känner dig avspänd och beredd att börja spela så hämtar du upp inövade tekniker som du kan använda dig av för att du vet att du kan lita på fingrarna då de efter sina 10 000 timmar i övningssituationer lärt sig att följa dina impulser.

Det finns ett fantastiskt you-tube klipp där man kan uppleva dessa två minnesfunktioner. Pianisten Maria João Pires ska spela en Mozartkonsert med en symfoniorkester och det har skett ett missförstånd i val av konsert så orkestern har övat in en konsert och Maria João har övat in ett annat. (på den här stjärnnivån gör man alltså konserter där solisten kommer direkt till konsertsalen utan att ha repeterat med orkestern). Den ryske dirigenten viskar till henne under orkesterintrot ”Det löser sig! jag vet att du kan den här”. Man kan då se hur hon går ifrån förtvivlan till att söka inne i sig själv, i det episodiska minnet av förra gången hon spelade detta stycke och sedan övergå till procedurminnet där hjärnan skickar signaler till musklerna i fingrarna som har övat på alla Mozarts pianokonserter så mycket att de finns där lagrade i minnesbanker. När det är hennes tur att börja hämtar hon musiken från sitt undermedvetna minne och börjar spela. Det är så vackert framfört just för att hon tvingas hämta informationen från olika delar i hjärnan och inte bara från de motoriska kunskaper som hon har övat in just för detta tillfälle. När orkestern kommer in så flyter allt på som en helt vanlig konsertkväll.

Det finns också en tredje minnesbank; semantisk minne - som i musiken kan vara all grundläggande kunskap om intervaller, skalor och ackord som kan bildas av dessa olika intervall. Den är nödvändig för att förstå helheten och det som ligger bakom alla de val du gör när du spelar. Om du kanske spelar en fri improvisation så bygger du fraser och använder upprepningar utifrån förutbestämda känslor för hur ett stycke musik ska byggas för att bli bra. Om du spelar ett skrivet stycke så hjälper det dig att förstå hur musiken utvecklas och i vilket förhållande som just din stämma befinner sig i förhållande till alla andra.

Och självklart kan och ska du försöka hitta tillfällen där du kan spela dina minnen ett rejält spratt och kasta dig ut i slumpval och felspel för att tvinga hjärnan att göra intressanta val utifrån det du just hittat på. Det är då det blir konst på riktigt. När du är i en sådan situation använder du ett perceptuellt minne som tar hand om information som upplevs som ny och obekant men som du snabbt kan omvandla till något igenkänningsbart utifrån vad det påminner dig om och vad det skulle kunna vara.