Text som partitur - talad dialog

Att skriva dialog som flyter på naturligt är en svår konst och om det är en dialog som dessutom ska spelas upp på en scen tillkommer en mängd saker att ta hänsyn till. Hur mycket ska lämnas åt skådespelarna att tolka? det handlar ju ändå om att skapa en situation där de agerande ska få möjlighet att uttrycka en äkthet i rummet. Eller går det att skriva en dialogtext som fungerar som ett partitur? Den engelske författaren och nobelpristagaren Harold Pinter var en mästare på att behärska skriven dialog med hjälp av skiljetecken av olika slag och inskrivna pauser. Han var så klart mycket influerad av Samuel Becket som tidigt börjat arbeta med en text som blir som bäst om den uppförs med en exakthet och stränghet i frasering och pausering. Pinter lyfter in dessa metoder i vardagliga samtal och lyckas därmed skapa en dialog med en otrolig spänning och rytm, om den görs på rätt sätt.



Första gången jag kom i närkontakt med en sådan text var en uppsättning av Betrayal, intressant av flera skäl då den även spelas upp i bakvänd ordning och kärlekshistorian som berättas börjar med avslutet och slutar med första blicken. Men det som slog mig när regissören Mick Gordon, vid kollationeringen, presenterade texten och hur man ska använda kommatecken och punkt för att frasera texten - och Paus, han menar verkligen paus när han skriver det. Det kan tänkas att vissa skådespelare tycker att det är tråkigt att jobba med text på detta viset i motsats till en friare tolkning, men om man sätter in texten i en musikalisk kontext så faller allt på plats. Det blir raffinerat som i en stråkkvartett där varje stämma är fristående men hela tiden i samspel med de andra stämmorna, och där varje paus år en inandning och en aktiv tystnad för att skapa rytm och timing i texten. Läs utdraget, gärna högt och gärna tillsammans med någon. Tänk på skillnaden mellan punkt och kommatecken och använd den skillnaden. Och vad betyder talstrecket före ett frågetecken till skillnad från ett frågetecken? Lägg också märke till de tre punkterna efter Uuh (…), som också blir en notation för den som läser.


Jag blir sugen på att höra texten spelas upp med instrument där orden blir en rytmisk ledsagare samtidigt som man musikaliskt kan lägga till allt det som en skådespelare lägger till, andning, blickar, rörelser. Vilken vacker musik det skulle bli.


EMMA 

Well, it’s nice, sometimes, to think back. Isn’t it?


JERRY 

Absolutely.


Pause.


How’s everything?


EMMA 

Oh, not too bad.


Pause.


Do you know how long it is since we met?


JERRY 

Well I came to that private view, when was it—?


EMMA 

No, I don’t mean that.


JERRY 

Oh you mean alone?


EMMA 

Yes.


JERRY 

Uuh . . .


EMMA 

Two years.


JERRY 

Yes, I thought it must be. Mmnn.


Pause.


EMMA 

Long time.


JERRY 

Yes. It is.


Pause.


How’s it going? The Gallery?



Kommentarer

Skicka en kommentar

Populära inlägg i den här bloggen

Håkan Hellström och Ace of Base

Bild
Det är något med den där staden Göteborg och göteborgarna. Det är något med deras förhållande till de artister som vuxit upp där och sedan blivit stora. Jag sitter här på 50 mils avstånd och förundras över den mängd kärlek som regnar över Håkan Hellström och försöker förstå vad som egentligen händer. Jag har aldrig sett honom live men alltid tyckt att han har en  charm i det mesta han gör. Jag har säkert raljerat någon gång över felbetoningar i texterna men jag vill inte sälla mig till Ulf Lundell och andra griniga gamla gubbar som tycker att han inte behärskar det svenska språket. Jag vill inte heller stå på den andra sidan bland de som lyfter upp honom som en språklig förnyare i stil med Arthur Rimbaud eller Gunnar Ekelöf i och med att han har hittat ett nytt sätt att behandla orden, rytmen och prosodin; det handlar inte om det. En del kritiserar honom för stöld då han översätter och plockar citat från gamla idoler för att lägga in i sina egna texter. Men göteborgarna står där enade
Läs mer

Bilden kan innehålla #21

Bild
    Vid ett tillfälle när jag öppnade Instagram för att strötitta på vad mina vänner hade lagt upp den senaste tiden hade ett tekniskt problem gjort att själva bilden inte gick att visa. Vad jag fick var istället en text: ”Bilden kan innehålla en eller flera personer, natt, skor och utomhus”. Detta triggade min fantasi och jag började skapa inre bilder utifrån den korta texten. Det fick mig också att ifrågasätta begreppet ”En bild säger mer än tusen ord” och tänka att det motsatta skulle vara mer sanningsenligt: ”Ett ord säger mer än tusen bilder”. Det väcker också tankar om begreppet censur och vad som är tillåtet att publicera sociala nätverk. Jag började fundera på att skapa en bilderbok utan bilder. Låta orden skapa situationer och föreställningar, som kanske till och med är olika varje gång du öppnar boken, eller kanske de tomma rutorna kan användas till att rita egna bilder utifrån vad du tycker dig se när du läser texten, eller iscensätt bildbeskrivningarna. Kom gärna med försla
Läs mer

Lite stolt faktiskt!

Bild
Idag samlades vi, ett tjugotal musiker från olika genrer och av olika åldrar (den yngsta var 9 och den äldsta 81) för att stödspela på Extinction Rebellions protestaktion i Stockholm. Fossilupproret var namnet och fokus låg på att berätta för alla som var där att vi är många som bryr oss om att klimatkrisen är här på allvar och att det finns vissa system i vårt samhälle som drastiskt måste förändras för att det ska gå att vända utvecklingen. Just denna aktion handlade om att stänga av korsningen Sveavägen/Kungsgatan vilket är en av de viktiga knutpunkterna för att Stockholmstrafiken ska flyta på. Det blev naturligtvis lätt kaotiskt men framförallt mycket vackert då det påminde mer om en folkfest än en demonstration. Polisen och demonstranterna hade en dialog under hela ockupationen och trafikanterna runt omkring verkade acceptera situationen eller börja leta alternativa vägar. Alla utom en som blev arg och aggressiv och skulle kunnat hoppa på vem som helst om inte poliserna talade hono
Läs mer