Musik i språkmelodier och språkmelodier i musik

Det finns forskning som visar att inlärning av svenska som andraspråk går lättare om man använder sång som metod; det blir då enklare att förstå och minnas den språkmelodi som är så viktig i just svenskan. De betoningar vi har i språket som gör att när ord som stavas lika och får helt olika betydelse kallas det för prosodi och kan enkelt beskrivas med skillnad i betydelse på tomten (som kommer på jul) och tomten (som huset står på), eller anden (fågeln) och anden (den helige).

Med hjälp av sång kopplas en annan del av hjärnan in och får de som ska lära sig uttalet att inte bara förstå hur orden ska betonas utan också minnas orden enklare, då musik har en förmåga att stanna kvar längre än enstaka ord. Nu talar vi om välskrivna sångtexter där orden ligger rätt i melodin vilket inte alltid är fallet med svenska låtskrivare. Jag skulle vilja höra de som lärt sig svenska som andraspråk utifrån Håkan Hellströms sångtexter.

Ett språk som skiljer sig mycket från svenskan, på många sätt men framförallt vad gäller betoningar är japanska. Där finns inga starka eller svaga betoningar utan alla betoningar är likvärdiga. Det gör att haiku-diktningen, som ska bygga på tre rader med fem stavelser på första raden, sju stavelser på andra och fem stavelser på tredje raden, får en strikt form som faktiskt gör det enkelt att vara fri i när man ska skapa en diktbild. Det gör också att många haikumästare på andra språk, t.ex. Jack Kerouac, förespråkar att tre rader med 5-7-5 inte är nödvändigt för att skriva en bra haiku, det är viktigare att fånga själva essensen i vad en haiku berättar. Även om jag själv kan tycka att det är befriande att tvinga mig att skriva med ”rätt” antal stavelser.

Som textförfattare och översättare tycker jag mig ha en ganska bra koll på prosodi när jag skriver och jag har ganska ofta fått hjälpa pjäsförfattare när de vill skriva in en sångtext i sitt manus så att de ska förstå att det inte räcker med rim och lika långa rader för att det ska bli sångbart, det krävs en känsla för hur orden faller och hur de faller tillsammans med melodins egna prosodi för att det ska låta bra. Bli rätt, höll jag på att skriva men det stämmer ju inte, det finns inget rätt eller fel i låtskrivande, bara snygg timing eller ingen timing. Bob Dylans texter kan vid ett första påseende se lätt kaotiska ut på pappret men få textförfattare har sån koll på rytmik och timing som han har, det är därför han förtjänade sitt Nobelpris (vare sig han ville ha det eller inte).

Finns det då prosodi i musikaliska fraser? Ja, det är klart det gör. Men det gäller att upptäcka vilket språk melodin talar. Då menar jag inte vilket land komponisten kommer ifrån även om det så klart kan märkas i sättet man bygger sin melodi. Jag tror att både komponistens ursprungsland och vilken epok hen verkat i leder till olika sätt att relatera till melodier, plus en massa andra yttre omständigheter. 

En intressant sak gällande musik komponerad för ett libretto är att komponisten ifråga använt sig av sin egen språkkänsla för att få melodi och språk att samspela så fint som möjligt. Vissa val av toner och rytmik är då direkt kopplade till det ursprungliga språket som librettot är skrivet på. När man då ska översätta detta libretto till svenska uppstår ett problem. Om man slaviskt ska följa melodin - som är skriven för en text på t.ex. tyska - så måste man göra vissa nödlösningar eller felaktiga betoningar för att det ska fungera. Jag försöker alltid att tala för att det ska vara tillåtet att ändra rytmiken i originalmelodin, och kanske även små ändringar eller förskjutningar bland tonerna för att det ska bli så bra som möjligt. Mitt argument brukar då vara att ”Hade Mozart haft svenska som förstaspråk hade han inte gjort den melodi som står i partituret, den melodin står där för att han har komponerat den utifrån en tysk text.”

Jag har på senare tid börjat använda texter som noter där jag, eller någon annan musiker spelar efter språkets rytm och pausering och sedan improviserar det melodiska materialet. Det finns ett flertal exempel på hur detta kan låta. Lyssna här t.ex. på hur Steve Reich i sitt stycke Different Trains använder utrop från olika tågstationer och gör musik av de språkmelodierna. Stycket handlar om hans egen barndom med skilda föräldrar ofta reser med tåg mellan New York och Chicago för att vara med sina föräldrar på de platser de bor på. Samtidigt tänker han, som jude, på de tågresor som tog hans eget folk från städer i Europa till olika koncentrationsläger. 

Steve Reich - Different Trains